Falkenbergs kommuns webbplatser använder cookies för att fungera på ett bra sätt. När du besöker oss godkänner du att vi lagrar cookies på din dator. Vill du neka cookies kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Mer information om hur vi hanterar cookies

Det här tar vi hänsyn till

Det finns en rad olika faktorer som vi behöver ta hänsyn till när vi planerar för framtidens Falkenberg. På den här sidan får du en överblick av vad vi behöver ta hänsyn till.

Riksintressen

Nedan följer en beskrivning av de riksintressen som finns inom området för den fördjupade översiktsplanen för Falkenbergs stad. Kommunen delar i huvudsak de statliga myndigheternas uppfattning angående utpekade riksintresseområden. Kommunen har i den fördjupade översiktsplanen tagit hänsyn till riksintressena och kommer generellt att, så långt möjligt, tillgodose och bevaka riksintressena i samband med detaljplanering, bygglovsgivning och förhandsbesked samt vid annan tillståndsprövning.

I Översiktsplan 2.0 beskrivs på sidorna 51 – 57 rekommendationer för olika typer av områden och också vad som gäller för de olika riksintresseområdena.

Kartbild över riksintressena i Falkenberg.

Kartbild över riksintressena i Falkenberg.

Kust turism friluftsliv 4 kap 2§ MB 4§

Falkenbergs kustområde
Ett generellt riksintresse. Finns ingen motivering till utpekandet.

Riksintresse friluftsliv (Ätran, Skrea)

FN 09 Ätran-Högvadsån
Område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer, friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser samt vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser.

FN 10 Skrea strand -Tylösand
Område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer, friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser, vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser.

Riksintresse naturvård

NN 11 Träslövsläge – Agerör
Kustlandskap väl belysande landskapets utveckling. Här finns hotade eller sårbara biotoper och arter samt ett mycket rikt fågelliv.

NN 12 Ätradalen – Högvadsån

Mångformigt avsnitt av den halländska brytningsbygden som särskilt väl visar landskapets utveckling. Här finns hotade eller sårbara biotoper och arter samt ett mycket rikt växt- och djurliv.

Kulturmiljövård 3 kap 6§ Falkenbergs innerstad, Vinbergs kyrkby

NN 20 Vinbergs kyrkby

Sockencentrum vars utveckling kan följas sedan tidig medeltid och som har anknytning till Olof von Dalin.

NN 21 Falkenberg

Småstadsmiljö som bevarat medeltidsstadens gatunät och den förindustriella stadens småskaliga träbebyggelse

Riksintresse Hamn

Falkenbergs hamn

Skogsprodukter och Bulkhamn, MaxFartyg (längd x bredd x djupgående (m) =145x25x6.3

Riksintresse Farled

Falkenbergs angöring - Falkenberg

Farledsklass 1, skyddad höjd 75m, skyddat djup 8 m

Subbeberget - Kullen

Farledsklass 0, skyddad höjd 75m, skyddat djup 19 m

Riksintresse järnväg – befintlig bangård terminal m.m.

Falkenberg

Hamnspåret. Terminal som är eller blir lokaliserad till hamn som är av riksintresse eller har annan stor betydelse, eller annan viktig knutpunkt. Växlingsbangård med stark koppling till hamnen.

Riksintresse järnväg

Västkustbanan

Sträckningen från Falkenberg till Torebo är den norra delen av den gamla sträckningen av Västkustbanan genom Falkenberg. Sträckan används för godstrafik och är av riksintresse på grund av anslutning till hamnen. Den södra delen av den gamla sträckningen finns inte kvar.

Västkustbanan

Västkustbanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet. Banan sträcker sig från Göteborg till Lund och är en mycket viktig bana för person- och godstågstrafiken. Banan ingår även i det utpekade strategiska godsnätet.

Riksintresse järnvägsstationer

Falkenberg personstation

Resandeutbyte internationell och nationell trafik. Resandeutbyte regional och lokal trafik. Ingår i funktionsanpassat nät.

Riksintresse väg - befintlig

E6. Trelleborg-Strömstad-riksgränsen

Väg E6 ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Vägen sträcker sig genom Skåne längs västkusten och vidare upp till norska gränsen. Delsträckan utgör en viktig väg för långväga resor och transporter. Vägen har stor betydelse för såväl näringsliv som för arbetspendling och är rekommenderad som primär transportled för farligt gods.

Väg 154. Falkenbergs hamn

Väg 154 förbinder kommunikationsanläggningar av riksintresse då den utgör anslutning till en hamn av riksintresse.

Natura 2000 Habitatdirektivet och Fågeldirektivet

Ätran

Utpekat enligt habitatdirektivet för lax (i sötvatten). Å med en genuin Atlantlaxstam.

Källstorp

Utpekat enligt fågeldirektivet för en utpekad rödlistad art som häckar i området.

Övriga riksintressen

Flygplats. Enligt Trafikverkets riksintressekarta berörs den fördjupade översiktsplanen för Falkenbergs stad av influensområdet för hinderyta för riksintresset Halmstad flygplats (skyddsområde på 90 km kring flygplats där flygplanen påbörjar den sista delen av inflygningen). Ny vindkraft och andra höga byggnader inom influensområdet ska samrådas med flygplatsen.

Så här ser vi på riksintressena

Kommunikation

Trafikutredningen kopplad till den fördjupade översiktsplanen visar på att framkomligheten på riksintressena för kommunikation (E6, väg 154, hamnen samt Västkustbanan) inte kommer att påverkas av planerad utveckling inom FÖPen. Belastningen kommer att öka men inte framkomligheten. För att motverka den ökade belastningen prioriteras alternativa färdsätt som cykel och kollektivtrafik i planen. Det gör exempelvis att belastningen på kollektivtrafikstråket på Västkustbanan förväntas öka.

Tillgodoseende av Natura 2000

Påverkan av den fördjupade översiktsplanen (FÖPen) på miljön i och i närhet av de två Natura 2000 – områdena bedöms framför allt vara genom olika typer av utsläpp till vatten, åtgärder som måste vidtas för att skapa erosionsskydd/skredskydd samt åtgärder för det rörliga friluftslivet i strandnära läge eller i Källstorps våtmarker. Skredskydd är inte egentligen inte avhängigt FÖPen utan kan behöva ske för befintlig bebyggelse

Ätran

Påverkan på vatten hanteras genom att kommunen prövar att arbeta i strukturplaner, det vill säga vi kommer att arbeta med vatten i delavrinningsområden. En strukturplan är ett sätt att inom ramen för översiktsplaneringen hantera tre problemställningar i ett sammanhang. I den kan man analysera och hitta lösningar kring skyfall, dagvatten samt miljökvalitetsnormerna för vatten. Det innebär att påverkan på Natura 2000 – värden från utsläpp i vatten minimeras. Vad det gäller påverkan på Ätran genom till exempel invallning och erosionsskydd är detta något som måste uppmärksammas och tillstånd sökas i laga ordning när detta blir aktuellt.

Källstorp

För att minimera påverkan på jordbruksmarken och undvika påverkan på Källstorps våtmarker har tidigare utlagda verksamhetsområden i anslutning till Källstorps våtmarker tagits bort. Vad det gäller åtgärder för det rörliga friluftslivet sker utveckling i nära diskussion med länsstyrelsen i Hallands länd.Tillstånd måste i vanlig ordning sökas för åtgärder i eller i anslutning till våtmarksområdet som kan påverka våtmarksområdet negativt.

Tillgodoseende av riksintresse hamn

Hamnen har tillgodosetts genom att Falkenbergs kommun har definierat vad som anses vara hamnområdet (se 504. Terminalen) och avsatt mark för dess fortlevnad. Riksintresset tillgodoses även genom att kommunen planerar för att på sikt skapa en effektivare, säker och hållbar transportlösning för gods till och från hamnen, se 6.1.5.

Borttagande av riksintresse på mycket lång sikt, konvertering till omlastningsstation

Riksintresse för hamnanslutningen som sträcker sig mellan västkustbanan och hamnområdet samt den del av västkustbanan som sträcker sig mellan Torebo och Falkenbergs centrum ifrågasätts på lång sikt (30-50 år). En avveckling av riksintressena skulle öppna upp möjligheterna till att utveckla ett attraktivt centrum. Den huvudsakliga anledningen är dock att kommunen på en längre horisont ser en utvecklad lösning där gods kommer att rangeras på annan plats än i centrala Falkenberg. ÖP 2.0 pekar ut plats för en omlastningsstation till vilken gods transporteras med fordon för att sedan lastas om till järnväg. Detta för att skapa en mer effektiv, hållbar och säker hantering av godstransporter där också livsmiljön för boende i Falkenbergs stad förbättras. En omlastningsstation innebär att övriga verksamhetsområden kan försörjas med industrispår utan att de tunga transporterna genom staden ökar. Dessutom ser vi i den långsiktiga omvandlingen av Gjuteriet till ett område för mindre verksamheter och inte störande verksamheter. I den norra delen av Valskvarnen möjlighet att pröva bostäder blandat med offentlig och kommersiell service, kontor, fritids- och besöksanläggningar med mera.

Hälsa och säkerhet

Karta som pekar ut olika typer av risker och var dessa kan förekomma. Kartan visar bland hur en höjning av havsnivån skulle kunna slå mot Falkenberg och var det finns möjliga förorenade platser.

Verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken

Inom framför allt Ågårds industriområde, Smedjeholms industriområde, Gjuteriet samt Hamnen finns verksamheter som har tillstånd enligt miljöbalken. Miljöbalken slår fast att man inte kan planera för omständigheter som gör att kraven för verksamheten skulle behöva skärpas. I praktiken innebär det att man inte kan tvinga en verksamhet med tillstånd till skärpta bullerkrav på grund av att man planerar för bostäder närmare verksamheten än vad som tidigare förekommit.

Sevesoverksamhet

Inom Hamnen finns en så kallad Sevesoverksamhet. Sevesoverksamheter hanterar farliga ämnen i mängder som och kan innebära särskilda risker för invånarna i händelse av brand eller annan olycka. Det kan handla om stora kemikalievolymer eller brandfarliga varor. Sevesoverksamheten i hamnen omfattas av den lägre kravnivån vilket innebär att företaget är skyldigt att göra en anmälan hur företaget kan förebygga riskerna för en allvarlig kemikalieolycka. Dessutom är företaget skyldigt att skapa ett handlingsprogram för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor. Kommunen bör genomföra god fysisk planering som innebär att man separerar Sevesoverksamheter från annan verksamhet. Det innebär till exempel ett hinder för utveckling av bostäder i dess närhet. Vidare studier kommer att krävas i det fördjupningsarbete för Valskvarnen, Gjuteriet och Hamnen som kommer att bli en följd av den fördjupade översiktsplanen för Falkenbergs stad.

Förorenad mark och deponier

Länsstyrelsen har kartlagt förorenad mark och deponier i länet och samtliga nu kända områden tillhörande branschklass med högst risk för markföroreningar har inventerats. Kartan med förorenade områden är en ögonblicksbild. I takt med att förorenade områden saneras och man hittar nya förorenade områden förändras bilden. Vill man ha en mer exakt bild över misstänkta och konstaterade förorenade områden kan man i Länsstyrelsens databas, det så kallade EBH-(efterbehandlings)-stödet med kopplat GIS-skikt, hitta information.

Enligt ÖP 2.0 kräver byggnadsåtgärder på förorenad mark och deponier olika avhjälpande åtgärder. Vid lämplighetsbedömning i samband med planering och lovgivning samråds behovet av utredningar och avhjälpande åtgärder med tillsynsmyndigheten.

Radonrisk

Den översiktliga inventeringen av markradon från 1991 är fortfarande relevant och kan användas som ett observandum och en första bedömning av mer eller mindre radonrisk. Enligt ÖP 2.0 ska markradonförhållanden alltid uppmärksammas i detaljplanläggning och bygglovsprövning.

Utredningszon transportled för farligt gods

Inom ett utredningsavstånd på 150 meter runt rekommenderade transportleder för farligt gods, bör användningen av marken studeras närmare. Hanteringen följer den process som förordas i länsstyrelsen i Hallands läns skrift (2011:19)

Utredningszon gasledning

Inom ett utredningsavstånd på 200 meter runt gasledning, bör användningen av marken studeras närmare och gasledningsägaren kontaktas i ett tidigt skede.

Utredningszon regionalt kraftledningsnät samt kabel

Ett utredningsavstånd på 250 m mellan större kraftledning och bebyggelse rekommenderas vid nybyggnad. För att minska exponeringen av magnetfält ska försiktighetsprincipen tillämpas vid planering och byggande i närheten av större kraftledningar och kabel.

Buller

Bullerutredningar genomförs nästan i alla projekt när nya bostäder och lokaler (exempelvis förskolor) planeras. Kommunen har en översiktlig bullerutredning från 2020 (Bullerkartläggning av Falkenberg, Sweco 2020) som grund som tydligt visar var det i staden det finns en bullerproblematik. Föga förvånande finns högre bullervärden kring de större vägarna. Vad det gäller buller finns gällande riktvärden att förhålla sig till som innebär att buller inte ger skadliga effekter på människors hälsa. I grunden handlar det ju om att skapa bra livsmiljöer. I ÖP 2. 0 finns föreskrivet vad som gäller för buller och vibrationer från väg och järnväg, buller från vindkraftverk samt övrigt buller (bland annat buller från verksamheter).

Skyddsrum

Skyddsrummen finns spridda över hela staden i olika typer av byggnader till exempel skolor och bostadshus. Det är en koncentration av skyddsrum till stadens mer centrala delar. Det är viktigt att säkerställa att de skyddsrum som finns inte avvecklas eller rivs. I dagsläget sker i Sverige ingen utökning av antalet skyddsrum men man poängterar vikten av att behålla de skyddsrum som finns. Det är tillsatt en utredning om det civila försvaret som bland annat ska utreda standarden på befintliga skyddsrum och behov av nya skyddsrum.

Dammbrott

Den damm som närmast kan få märkbara konsekvenser för Falkenbergs stad är Ätraforsdammen. Sydkraft Hydropower AB (Uniper), som äger anläggningen, har gjort en konsekvensutredning för dammbrott vilken de muntligen har redogjort för. I den klassas Ätraforsdammen utifrån en tregradig skala och det beskrivs vilka som kan följderna av ett dammbrott. Konsekvenserna blir mer eller mindre omfattande beroende på om dammhaveriet sker under medelvattenföring, 100-års vattenföring eller ett högsta flöde och omfattar allt från bostäder, industrier till samhällsfunktioner. Vilka dessa är och var de är belägna har inte delgivits kommunen. För ytterligare information vänder man sig till Uniper. Dammbrott och befintlig bebyggelse hanteras närmast i kommunens risk- och sårbarhetsanalys.

Återvinningsstationer och återvinningscentraler

Återvinningsstationer och återvinningscentraler är ett av flera sätt att ta hand om olika fraktioner av avfall för återvinning och är säkerställer en miljö- och hälsomässigt bra hantering. Under förutsättning att Falkenbergs kommun väljer att fortsatt ha ett system med återvinningsstationer, så när nya områden ska bebyggas skapas behov av fler återvinningsstationer, som bör vara strategisk belägna. Om befintliga återvinningsstationer behöver tas bort pga ändrad markanvändning, bör de ersättas med nya.

Behovet av ytterligare en återvinningscentral inom FÖP-området kan bli aktuellt och eventuellt läge bör studeras i lokaliseringsutredning.

Naturresurser

Jordbruksmark

Jordbruksmarksfrågan har varit en levande process genom hela framtagandet av FÖPen, se miljökonsekvens­beskrivningen. Miljöbalken samt ÖP 2.0 slår fast att jordbruksmark är en viktig samhällsresurs och bör endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen då lämpliga alternativ till lokalisering saknas. Detta har gjort att när den fördjupade översiktsplanen tagits fram har vi diskuterat med LRF vilken jordbruksmark som värderas högst och utifrån detta har områden tagits bort som tidigare varit aktuella för exploatering. Andra områden har också tillkommit men FÖPen slår också fast att det primära är förtätning och det sekundära expansion på mark som inte tidigare varit bebyggd.

Ekosystemstjänster

Ekosystemstjänster ingår som en del av analysen av stadens grönstruktur där grönstrukturen även värderats ur ett sociotop-perspektiv. Dessa har sammanvägts i en femgradig skala. I de riktlinjer om förtätning som antagits av kommunstyrelsen (2019-04-09 § 114) slår man fast att områden med höga kvaliteter och mycket höga kvaliteter (klass 4 och 5) inte ska exploateras. Därmed bevarar man de områden som har störst betydelse för ekosystemtjänster.

Jordbruksmarken utgör också en viktig ekosystemtjänst genom att den producerar vår mat.

Materialförsörjning

ÖP 2.0 beskriver att antal områden för krossberg och naturgrus där man kan utreda lämpligheten för utvinning. Kommunens generella hållning i frågan har dock varit att materialförsörjning kan ses som en regional fråga där man genom samarbete inom regionen kan hitta bästa möjliga lokalisering för nya täkter. Därmed kan man minska påverkan på mark och omgivning genom att man reducerar antalet platser för brytning. Inom området för den fördjupade översiktsplanen för Falkenbergs stad finns en täkt.

Vattenförsörjning - vattenskyddsområde

Vattenförsörjning är i mycket en regional fråga. ÖP 2.0 pekar dock ut ett antal potentiellt viktiga grundvatten­förekomster där det är ett observandum för att inte fördärva förekomsten. Av Falkenbergs kommuns vattenskyddsområden omfattas tre av FÖP Falkenbergs stad men dessa kommer inte att påverkas negativt. Dessa är Jonstorp, Österäng och Vinådalens vattenskyddsområde.

Vindbruk

ÖP 2.0 pekar ut område för vindbruk och två områden ligger inom område för den fördjupade översiktsplanen för Falkenbergs stad (VL 1 och 2).

Kartbild över naturresurser.

Kartbild över naturresurser.

Natur- och kulturmiljövärden

Ekologiskt särskilt känsliga områden samt områden med höga värden för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö

ÖP 2.0 anger ekologiskt särskilt känsliga områden samt områden med särskilt höga värden för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. ÖP 2.0 beskriver också vad som rekommenderas gälla inom dessa områden. Som huvudregel gäller att områdena ska skyddas mot åtgärder som skadar miljön och påverkar områdenas värden negativt.

Kulturmiljöprogram för centrala delar av Falkenbergs stad, Stadens yttre årsringar samt bebyggelseinventering

Underlagen har varit väsentliga underlag vid framtagandet av FÖPen och då framför allt allt vad det gäller utpekande av lämpliga förtätningsområden.

Tätortsnära natur, Inventering och värdering av grönstruktur i Falkenbergs stad

Inventeringen Tärortsnära natur har använts som underlag för värderingen av grönstruktur i Falkenbergs stad. Detta är väsentligt underlag för att kunna säkerställa biologisk mångfald.

Extremväder och ett förändrat klimat

Översiktsplan ÖP 2.0 lade vissa grunder i arbetet mot ett samhälle som ska vara förberett för extremväder och klimatförändringar men i juni 2021 beslutade kommunstyrelsen om en klimatanpassningsplan med inriktning på fysisk planering. Uppföljning av planen sker 2028. Nedan finns en kortfattad sammanställning av materialet och det framgår också vilken syn kommunen har på skador på den byggda miljön som kan uppstå av extremväder och ett förändrat klimat och hur de ska minska och upphöra. Detta tydliggörs också i klimatanpassningsplanen med inriktning på fysisk planering. Områdena framgår av sidan 67 eller på webbkartan under ”Ta hänsyn till”. Det som berörs är översvämningar av olika slag samt potentiell risk för skred, erosion och ras.

Beräkningarna kring höjd havsnivå baseras på SMHIs beräkningar i ett hundraårsperspektiv där vi inte klarar 2-gradersmålet. Motsvarande kartering för Ätran, och den som redovisas, är området för högsta beräknade flöde. Det innebär att vad det gäller flöden från Ätran har dimensionerande för inom vilken zon bebyggelse kan placeras kommunen valt en låg toleransnivå. Den kartering som visas för skyfall är ett 100-års regn (regn med återkomsttiden 100 år) i ett framtida klimat. Det inkluderar alltså en beräknad ökning av korttidsnederbörd med 25% till år 2100.

En grundläggande aspekt i framtagandet av klimatanpassningsplanen är att det är fastighetsägarens ansvar att skydda sin egen fastighet. Kommunen får inte särbehandla enskilda fastighetsägare utan måste likställa alla. Kommunen har dock ett övergripande ansvar att planera på ett ur klimatanpassningsmässigt hållbart sätt. Det innebär också att händer något på grund av att kommunen beviljat tillstånd till byggande inom områden som inte är lämpliga med tanke på översvämning, erosion, skred, med mera så kan kommunen bli skadeståndsskyldig. Detta gäller dock bara i maximalt tio år, som är preskriptionstiden för ett felaktigt planläggnings- eller bygglovsbeslut.

Översvämningsrisker

Omfattar havsytehöjning, översvämning av vattendrag samt skyfallskartering specifikt för Falkenberg och Ullared. Samtliga inkluderar även en klimatfaktor. Nedan är fastslaget:

  • ÖP 2.0 anger att byggande inom identifierade riskområden för översvämningar och höga flöden bör i första hand helt undvikas, i andra hand tas i anspråk endast om tillräckliga säkerhetsåtgärder kan genomföras.
  • Vad det gäller havsytehöjning bör lägsta grundläggningsnivå för nya bostadsområden samt enstaka bostäder alltid vara minst 3,5 meter över nuvarande nollplan (referenssystem RH2000).
  • I översiktsplan utreda översvämning och dagvattenlösningar på delavrinningsområdesnivå, så kallade strukturplaner.
  • Dagvattenåtgärder tas fram med hänsyn till förändrade nederbördsförhållanden samt stadens förtätning.
  • Kommunen ska inventera känsliga punkter för översvämning på kommunens vägar och arbeta fram åtgärdsprogram där det krävs.
  • Vid ändring av vägar och nybyggnad av vägar i kommunal regi ska potentiella översvämningssituationer klaras, framför allt i de fall där alternativ väg inte finns tillgängliga.
  • Vad det gäller kommunens investeringar och reinvesteringar i infrastruktur tas hänsyn till klimatets påverkan.
  • Tillåt ingen nybyggnation inom zonen för utbredning av en översvämning i vattendrag för ett flöde med en återkomsttid på 100 år eller mer.
  • I samtliga fall där vegetation och icke hårdgjorda ytor i staden ska tas i anspråk ska dess betydelse som utjämnande översvämningsyta eller utjämnare av värme belysas och eventuell värdering genomföras.

Skred och erosion

SGU och SGI har tagit fram kartskikt som visar på potentiell erosions- och skredrisk. Dessa heter ”Stränders jordart och eroderbarhet” (SGU), ”Förutsättningar för erosion vid sjöar, havskust och längs vattendrag” (SGI) samt Erosionsförhållandena längs södra Hallands kust (SGU) Skikten visar att de flesta vattendragen och delar av kusten ger jordarterna förutsättningar för en hög eroderbarhet. Sjöarna varierar mer och här finns allt från ingen eller mycket låg eroderbarhet till potentiellt hög eroderbarhet. Vad det gäller skredrisk genomfördes 1994 en översiktlig stabilitetskartering av Ätran där man först genom en förstudie valt ut områden. Studien visar schematiskt på skredrisksituationen i Falkenbergs stad. Ytterligare information finns att hämta i kartskiktet ”Förutsättningar för skred i finkorniga jordarter lutningsanalys (SGU, 2018)”. Kartskiktet visar på att vid stora delar av kusten och Ätrans dalgång finns chans till jordskred.

Vid kusten i Falkenberg ser man en viss erosion av stranden vid Netas berg (Erosionsförhållanden längs södra Hallands kust. SGU-rapport 2019:7).

Nedan är fastslaget:

  • ÖP 2.0 anger att byggande inom identifierade riskområden erosion och skred bör i första hand helt undvikas, i andra hand tas i anspråk endast om tillräckliga säkerhetsåtgärder kan genomföras. Vidare att mer detaljerade geotekniska undersökningar krävs innan ny bebyggelse kan tillåtas.
  • Vivab (Vatten och Miljö i Väst AB) arbetar utifrån i klimatanpassningsarbetet framtaget åtgärdsförslag som innebär att det i investerings- och reinvesteringsplaner tas hänsyn till klimatets påverkan.

Värmebölja

Vad det gäller värmebölja har Vivab inventerat sina anläggningar, bland annat med avseende på värmebölja. I övrigt av det man generellt vet om vegetation och vattens svalkande effekt kan man dra slutsatsen att värmebölja mest kommer att drabba de delar av Falkenbergs stad där man har minst vegetation och vatten som kan utjämna värmeförhållanden. Speciellt utsatt torde Falkenbergs innerstad vara.

Nedan är fastslaget:

  • En översiktlig värmekartläggning för Falkenberg och Ullared tas fram. Detta för att utreda om det finns områden där kraftiga problem med värme vid en värmebölja
  • Vivab arbetar utifrån i klimatanpassningsarbetet framtaget åtgärdsförslag som innebär att det i investerings- och reinvesteringsplaner tas hänsyn till klimatets påverkan.
  • I samtliga fall där vegetation och icke hårdgjorda ytor i staden ska tas i anspråk ska dess betydelse som utjämnande utjämnare av värme belysas och eventuell värdering genomföras.

Kommunen har identifierat geografiska områden där det finns risk för skador på den byggda miljön. Vad det gäller att peka ut nya områden för bebyggelse så har den fördjupade översiktsplanen undvikit de rosa inringade områdena där översvämningsrisk och potentiell skred/rasrisk varit mer sammanhängande. Dessa områden har också andra starka värden som jordbruksmark, höga grönstrukturvärden, dricksvatten­försörjning etc vilket också vägts in. På bilden är översvämningsområden markerade med blått och skred/erosion/ ras utpekat med brungult. Skyfallsrisker har en särställning eftersom de i de flesta fall är mycket lokala och måste hanteras på ett något annorlunda sätt.

Vad det gäller befintlig bebyggelse hanteras samhällsviktig verksamhet, som tillhör den kommunala organisationen, på kontinuerlig basis. T ex har kommunens VA-bolag och energibolag i sina respektive risk- och sårbarhetsanalyser identifierat samhällsviktig funktion som i ett klimatperspektiv och efterhand måste åtgärdas. Vad det gäller skyfallsproblematik har kommunen valt en strategi att arbeta i strukturplaner som ska ge lösningar på delavrinningsområdesnivå. Skyfallsfrågan Inom visa områden som är utpekade som översvämningskänsliga har omvandlingsområden (Tegelbruket, Gjuteriet, Lövstaviken) pekats ut. Det innebär en möjlighet att i samband med omvandlingen av områdena genomföra skyddsåtgärder som också kan gynna bakomliggande bebyggelse. Vad det gäller stabilitetproblematik utmed Ätran är detta något utreds och arbetas med kontinuerligt.

Miljökvalitetsnormer

Vad det gäller miljökvalitetsnormerna för vatten har Falkenbergs kommun antagit ett förhållningssätt där vi prövar att arbeta i strukturplaner, det vill säga vi kommer att arbeta med vatten i delavrinningsområden. En strukturplan är ett sätt att inom ramen för översiktsplaneringen hantera tre problemställningar i ett sammanhang. I den kan man analysera och hitta lösning kring:

  • Skyfall
  • Dagvattenhantering
  • Miljökvalitetsnormerna för vatten

Orsaken är att man i strukturplanen på ett mer övergripande och sammanhängande plan hanterar vattnet i landskapet och i det större perspektivet studerar hur man kan fördröja vattnet innan det når vattendrag, sjöar eller havet. Det handlar om att skyfallsleder, fördröjningsvolymer och styrning av vattenflöden ska kunna identifieras och säkerställas i planeringsarbetet på FÖP-nivå, d v s omfatta avrinning inom delavrinningsområden.

Vad det gäller övriga miljökvalitetsnormer är inte utvecklingen av Falkenbergs stad av en sådan omfattning att dessa kommer att påverkas i negativ riktning.

Mellankommunala intressen

Vad det gäller mellankommunala intressen planerar Falkenbergs kommun inte för någon mark- och vattenanvändning som har stor omgivningspåverkan varför omgivande kommuner inte torde påverkas. Vi underlåter inte heller att planera för något vi borde planera som skulle kunna ge en stor positiv påverkan för omgivande kommuner.

bild på vatten

Kontakt

  • Vid frågor eller synpunkter hör av dig till vårt
  • kontaktcenter